Internationella kvinnodagen uppmärksammades av Kvinnojouren Kalmar genom föreläsningen Hederskulturens utmaningar.
På Kalmar stadsbibliotek fick åhörarna lyssna till Sonia Sherefay, författare, utbildare och föreläsare från Stockholm med 20 års erfarenhet av arbete inom hedersförtryck.
– Det finns olika typer av hedersförtryck, något som den svenska regeringen har börjat titta på också. Exempelvis finns det arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap. Något som är viktigt att lyfta upp är att även om majoriteten som lider av hedersförtryck är flickor, finns det också pojkar, säger Sherefay till 24Kalmar efter föreläsningen.
Problematiken med hedersförtryck är ett globalt problem som finns i flera samhällen i Afrika, Mellanöstern och delar av Asien. Men det kan även förekomma i Europa på Balkan, menar Sherefay.
– Det är utbrett men FN jobbar mycket med att informera, etcetera, etcetera. De intellektuella kvinnorna i Mellanöstern jobbar med frågan, lyfter upp det och diskuterar mer än förut, säger Sherefay.
– I Sverige, peppar, peppar ta i trä, har vi inte hört något de senaste åren, men vi hör bara om det när det sker mord. Men hur många som blir tvungna (att gifta sig mot sin vilja) vet vi inte. Det finns statistik som man gjort i skolor där flera tusen har sagt att de lever under hot. Men det blir bara en stor nyhet när någon blir mördad, som Fadime (mördades 2002 av sin far), säger Sherefay.
Att en viss kultur står för allt hedersförtryck stämmer inte, enligt Sherefay. I stället är det aspekter som kvinnors utbildningsnivå och om en familj bor på landsbygden som spelar roll. Inom familjer som äger mark som odlas är risken för hedersförtryck större då man vill behålla ägorna inom familjen.
– Det är en klassfråga. Tjejer som har en utbildning kan ställa krav på sina föräldrar, därför uppmuntrar jag till utbildning. De (barnen) är föräldrarnas ikoner och stolthet. De vet att om min dotter är läkare eller journalist eller vad det nu är kan de inte gifta sig med någon som är lägre utbildad än henne, därför ger de vika.
Så kvinnor får mer makt om de har en utbildning?
– Exakt! Det är därför jag alltid flaggar för utbildning. Och så kan man även förändra hur man uppfostrar barnen. Precis som i gamla Sverige där pappan var auktoritet och bestämde, måste sättet förändras till dialog. Om en pappa och en dotter kan prata så kan argumenten kanske förändra honom. Men vi har inte kommit dit ännu inom vissa familjer, säger Sherefay och utvecklar:
– Häromdagen hade jag en föreläsning för föräldrar i Fagersta. De lyssnade och jag sa att ”i skolan talar fröken med era barn, inte till. Till är order, med är dialog – förstår ni skillnaden”.
Vad får du för reaktioner, exempelvis av en auktoritär far, när du föreläser?
– Det viktigaste är att vara empatisk. Jag ska inte hoppa på dig eller provocera. Jag vill förebygga. Om jag provocerar har jag misslyckats, förklarar Sherefay.
– Med respekt och genom att välja ord som passar försöker jag få föräldrarna att förstå sin dotter och gå in i ombytta roller