Vi möts i Enrique Sanchez butik, Selvage. En butik som han drivit från scratch och numera är hans skötebarn. Enrique, eller snarare känd som “Kicke” för de allra flesta, är född i Sverige men hans familj flydde från diktaturen i Chile 1977.
– Jag ser mig inte riktigt som en svensk, även om jag är uppväxt med den svenska mentaliteten. Jag är född och uppvuxen här men känner att jag har mina rötter i Chile, förklarar han.
Enrique “Kicke” Sanchez har en lång historia bakom sig och har varit med om mycket. När han var fem år så flyttade familjen till Kalmar och Amorvägen i Berga. Runt hörnet fanns Kalmar BTK. Där kom “Kicke” att spendera mycket av sin tid de kommande åren.
– Jag bodde mer eller mindre i pingislokalen efter tag. Mitt intresse blev enormt stort, mamma och pappa fick släpa mig därifrån ibland. Redan i 9-årsåldern var jag bland de bättre i Sverige i min åldersklass. Sedan rullade det på, berättar “Kicke”.
När han fyllde 15 år hade han blivit så pass bra att han knackade på dörren in till Kalmar BTK:s a-lag. “Kicke” hade hunnit vara med och träna en del när han drabbades av något som liknande en influensa. Något som i själva verket var cancer, närmare bestämt leukemi.
– Jag låg hemma i något som kändes som en vanlig influensa. Men när jag legat sjuk i över en vecka så började det kännas obehagligt. Dessutom så hade jag fruktansvärt ont i benen, i skelettet. Jag låg och grät på nätterna. När jag gick till vårdcentralen trodde de att det var växtvärk, så läkaren sa åt mig att vila, berättar “Kicke” och fortsätter:
– Men influensasymptomen och värken fortsatte. Då åkte jag till Berga vårdcentral där de tog prover. Efter det skickades jag akut upp till Linköping och där visade det sig att jag hade fått leukemi.
Hur tog du emot det beskedet?
– Jag minns det som det vore i går. Läkarna sa att jag hade cirka 60 procents chans att överleva. Det var ett oerhört tufft besked att få som 16-åring. Men det var också där jag bestämde mig för att leva min dröm.
I tre år blev “Kicke” behandlad med cellgifter. Men det var först ett fem år som han blev helt friskförklarad från leukemin. Målet från dag ett var att en dag komma tillbaka till pingisen. Han gick till och med emot läkarna och fortsatte att träna hårt – trots att han knappt orkade lyfta sina ben ibland.
– Jag var nog rätt bångstyrig. Läkarna sa till mig flera gånger. Men jag var så fast besluten om att detta bara skulle gå. Jag tror att det handlar mycket om det psykologiska, att du är mottaglig, förklarar han.
Efter två och halvt år var han tillbaka i pingishagen igen. Tiden efter det liknar nästan en saga. Han fick göra ett par matcher i pingisens elitserie och springa ut inför en helt fullsatt Kalmar sporthall. Under den här perioden var pingisen som störst i Kalmar med mellan 1 000 och 2 000 åskådare på matcherna. Det var ett stjärnspäckat Kalmar BTK med bland annat OS-medaljörerna J-O Waldner och Jörgen Persson i laget.
– Man minns det så väl, när man skulle springa in i hallen. Det var fyrverkerier och 1 500 personer som skrek. Samt mina föräldrar på läktaren med tårar i ögonen. Det var sjukt stort.
Guldåret fick han göra ett par matcher, men överlag var det knapert med speltid. Men festerna tillsammans med J-O Waldner och de andra efteråt minns han än i dag. Guldåret var också det sista året som “Kicke” spelade pingis. Klubben ville satsa på andra spelare och det fanns till slut inga pengar kvar till en kille som stod på gränsen in i laget.
Tiden efter hade han lite vikariat på olika skolor i kommunen. Något år senare fick han jobb på JC i Kalmar där han sedermera blev “jeansansvarig”. Efter sex år på JC började han drömma om att ha något eget.
– Jag har en god vän som vid den tiden pluggade ekonomi. Vi började “brainstorma” lite och han trodde på mina idéer. Sedan gick det rätt fort. I mars 2008 slutade jag på JC och i augusti så öppnade vi Selvage på Södra Långgatan, berättar “Kicke”.
Butiken blev kvar i ungefär sex år innan man för ett drygt år sedan flyttade till Norra Långgatan. Där driver nu “Kicke” sin butik på egen hand men med stor hjälp från sin familj.
– Utan min familj hade det aldrig gått. De ställer upp jämt och det är jag evigt tacksam för. Jag är dock jäkligt glad att jag tog chansen, men man ska veta att det är tufft att ha eget. Det räcker bara till lite drygt en lön, säger han.
I dag är butiken en av Kalmars trendigaste butiker och har för andra året i rad blivit nominerad till årets modebutik – där Selvage förra året tog hem förstaplatsen.
– Det har varit många tuffa år. Men det har gjort mig starkare. Det känns verkligen som en revansch, säger Enrique “Kicke” Sanchez.