Nedstämdhet, ångest och självmordstankar är vanligare bland äldre än många vet. Enligt Folkhälsomyndighetens kartläggning lider så många som var femte person över 65 år av någon form av psykisk ohälsa.
En viktig pusselbit för att behandla psykisk ohälsa bland äldre är att det upptäcks av omgivningen och att den som är drabbad får hjälp att söka rätt vård.
Specialistundersköterskorna Sif Fredskov och Susanne Silveborg i Kalmar kommer i vår att utbilda ett fyrtiotal kollegor i just det. De är själva licensierade utbildare efter att ha gått en kurs i samarbete med Karolinska institutet för två år sedan.
I mars håller de i en “första hjälpen”-utbildning för personal i hemtjänsten och på äldreboenden i Kalmar. Kalmar blir den första kommunen i länet som i stor skala utbildar sin personal i psykisk ohälsa bland äldre.
– Det är ett lite bortglömt område. Man tror fortfarande att det är en naturlig del av åldrandet att vara ledsen, nedstämd och att tänka på döden, säger Sif Fredsskov.
– Att vara deprimerad som äldre är inte samma sak som när man är ung och deprimerad. Många äldre har upplevt förlust, med nära som gått bort, barnen kanske har flyttat långt bort och man upplever ensamhet, fyller Susanne Silveborg i.
Flera psykiska sjukdomar har också kunnat kopplas samman med kroppsliga sjukdomar som många äldre får. Demens har exempelvis en tydlig koppling till ångestsyndrom och hjärt- och kärlsjukdomar till depression, berättar de.
Det inte är omsorgspersonalen som ska behandla psykisk ohälsa, poängterar de – men att lära sig känna igen tecknen, lotsa människor rätt, och bli bättre på att bemöta äldre som mår dåligt psykiskt är viktigt för dem som dagligen jobbar i äldres närhet.
– Det tar alltid tid att skapa relationer och få människor att öppna upp och prata om det. För den generation som är äldre nu är det väldigt skambelagt att prata om psykiska problem. Man kan börja med att beskriva det man ser, att personen är ledsen eller nedstämd, och därifrån bygga upp relationen, säger Sif Fredskov.
Vad görs ofta fel med äldre som exempelvis uttrycker en vilja att dö?
– Det kan viftas bort med att “inte ska du väl känna så, tänk på dina fina barn och barnbarn”. Det är viktigt att man tar det de säger på allvar och bekräftar det som de känner, säger Susanne Silveborg.
Kursen för omsorgspersonal hålls vid tre tillfällen i vår och tanken är att utbildad omsorgspersonal sedan ska sprida vidare kunskapen i sina respektive personalgrupper.
– En ökad kunskap kommer leda till att man får lättare att hantera omsorgstagare som inte mår bra och upplevs som lite “besvärliga”. Man känner sig mer säker på hur man ska göra, säger Susanne Silveborg.