Ett 20-tal fotbollsskor, 20 par shorts och över 30 tröjor. Det var fredagens leverans från Kalmar FF till ensamkommande, fotbollssugna unga killar på ett boende i Kalmar. Allt som krävdes var egentligen en ordentlig efterlysning, menar Johannes Simonsson, som arbetar med ensamkommande ungdomar i Kalmar kommun.
– De här killarna har ingen mamma eller pappa som kan köpa saker åt dem. Det finns bidrag att söka men handläggningstiden är upp till tre månader nu för att trycket är så pass stort. Så jag tänkte varför söka bidrag när man kan höra av sig till jättestora klubbar som har saker liggandes?, säger Johannes Simonsson.
Det hela började med att en av de nyanlända killarna gärna ville spela i ett fotbollslag. Efter att Johannes Simonsson ringt runt till flera klubbar erbjöd Lindsdals IF killarna komma för att provträna redan samma kväll. Men ingen hade fotbollsskor.
– Då fick jag lite panik. Så jag testade jag att ringa Filip Sachpekidis och han skänkte fyra par skor som gjorde det möjligt för dem att träna. Det var otrolig snällt, säger Johannes Simonsson.
Inte långt senare ställde resterande spelare i Kalmar FF upp och det kom en leverans med två kartonger och två stora kassar, fylla med kläder och skor. Flera i så gott som nytt skick. Alisina Alipour, 16 år från Afghanistan, är en av de som ska spela i storklubbens utrustning.
– Jag gillar flera sorters idrott, fotboll, basket, karate, simning och gym. Vi blev jätteglada för det här, säger Alisina Alipour.
Favoritlaget är FC Barcelona, mycket svensk fotboll har han inte sett. Det första svenska lag han såg var Malmö FF när de förlorade med 8–0 mot Real Madrid i Champions Leauge. Kalmar FF har han inte hunnit se spela än.
– Nu är det exakt sex veckor sedan jag kom hit. Först var jag tolv dagar i Göteborg, och sedan kom jag till Kalmar. Resan från Afghanistan var hemsk, säger Alisina Alipour.
Under större delen av resan tog de sig fram i bilar. Från Afghanistan, genom Pakistan och vidare till Iran. Den här biten var den värsta, berättar han.
– Vi mötte många motgångar på vägen. Våra bilar blev stoppade av svartklädda personer och jag vet inte om det var tjuvar, ISIS eller kanske talibaner. Om de kunde bevisa att du var hazar (shiamuslimsk folkgrupp reds. anm.) så dödade de dig. De tog in oss i ett hus och höll oss där i timmar, innan vi flydde och tog oss upp till ett berg där vi fick hjälp, säger Alisina Alipour.
Färden fortsatte i ett nytt fordon och samma sak hände igen. Maskerade personer stoppade dem. De stal allt som Alisina Alipour hade med sig.
– De tog våra byxor, våra skor, jackor, ringar, telefoner, pengar, vatten, mat. De fick allt. När vi kom till Iran sköt soldater mot oss, och vi flydde upp mot ett berg igen. De dödade människor. Jag såg det med mina egna ögon, säger Alisina Alipour.
Med hjälp tog de sig vidare över medelhavet och till Grekland. En tid senare kom Alisina Alipour till Sverige.
– Jag är säker här. Jag är säker på att ingen kan skada mig. I Afghanistan kunde ingen skydda mig. Det var därför jag kom till Sverige, säger han.
Han är orolig för sin storebror och sina föräldrar, de är kvar i Afghanistan i dag. Men fotbollen är ett sätt känna glädje också. I januari ser han fram emot att börja skolan.
– Jag vill bli politiker. Eller läsa ekonomi, säger han på felfri engelska.
Johannes Simonsson tillägger:
– Alla killarna är sådana. De vill inget hellre än att börja skolan. Flera är intresserade av att spela fotboll. Det är ju gemenskap, och unga ska få hålla på med idrott. Det ska inte finnas någon spärr för det.
KFF byter ju tröjor snart, då kanske ni har chans att få lite mer kläder?
– Ja, i januari kommer jag nog vara på dem igen. Men jag uppmanar andra klubbar att höra av sig också. Jag tar jättegärna emot precis allt, säger Johannes Simonsson.