Sveriges kommuner investerar som aldrig förr, skriver tidningen Dagens Samhälle. En förklaring är befolkningsökningen. Sveriges befolkning har växt med en miljon människor på åtta år och snart uppgår befolkningen till 10 miljoner människor. En annan anledning till den höga investeringstakten är att fastigheter och anläggningar som byggdes under folkhemstiden nu måste renoveras eller ersättas, skriver Dagens Samhälle.
Investeringarna finansieras på tre sätt: med överskott, försäljningar eller lån. Försäljningarna har inte ökat, men det har däremot lånen, enligt Dagens Samhälle.
2015 ökade kommunernas skuldbörda med 48 miljarder och den uppgår nu till sammanlagt 550 miljarder, visar en färsk rapport från kommungemensamma kreditmarknadsbolaget Kommuninvest.
Kalmar kommun investerade 2015 för 650 miljoner kronor i kommun och kommunala bolag.
– Skulden ökade med 50-60 miljoner vilket innebär en självfinansieringsgrad på 90 procent, vilket är väldigt bra, säger kommunalråd Johan Persson (S).
Kalmar kommuns totala skuld uppgår nu till 75 827 kronor per kommuninvånare vilket är lägre än exempelvis Nybro vars skuld per kommuninvånare uppgår till 94 966 kronor.
Enligt ekonomen Annika Wallenskog finns det dock varningssignaler i samband med kommunernas skuldsättning, trots kommunernas goda kreditvärdighet och den låga räntan.
– Svenska kommuner är unika med korta lån och räntebindningar. I nuläget är det inga problem. Men det finns bara ett håll räntan kan gå åt, påpekar Annika Wallenskog till Dagens Samhälle.