Den senaste veckan har drygt 9100 personer kommit över gränsen och sökt asyl i Sverige. Enligt Migrationsverket är det nu omkring 10 000 personer som väntar på en placering i en kommun i Sverige – där de också behöver någonstans att bo.
Länsstyrelserna runt om i Sverige håller just nu på att sammanställa hur många akutplatser, av typen “tak över huvudet”, som Sveriges kommuner kan få i hop på kort tid. I Kalmar har det föranlett en ny strategi för flyktingmottagagandet som klubbades av de styrande politikerna på tisdagen.
I strategin står att Kalmar kommun ska erbjuda 300 platser på akutboenden för flyktingar inom tre veckor från det att länsstyrelsen informerats, vilket man gör officiellt på torsdag. Totalt räknar man med att erbjuda en minimiyta på fyra kvadratmeter per person.
– Det vi i första hand tittar på är tak över huvudet. Att man kan få mat, någonstans att sova och viss sjukvård, säger Anette Andersson, kommundirektör.
Den senaste veckans brandattentat mot asylboenden och tillfälliga flyktingboenden i bland annat Ljungby, Arlöv och Munkedal har dock gjort att man i nuläget är försiktiga med att berätta var i kommunen man planerar akutboenden, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S).
– Vi vill inte bjuda in kriminella idioter att tända eld på våra eller någon annans anläggningar, säger han.
– Den senaste veckans händelser är självklart något som vi dragit erfarenheter av. Vi som kommun svarar för flyktingarnas säkerhet. Man kan inte skydda sig från allt men vi kommer att ha bevakning och säkra upp lokalerna, svarar Peo Carlsson, kommunens säkerhetssamordnare, på frågan om man kommer samarbeta med polisen kring säkerheten.
Kommunen vill i största möjliga mån undvika att inhysa människor på flykt i sporthallar och tält, säger Johan Persson (S). I stället har man nu tagit beslut om att kommunstyrelsens ordförande får rätten att köpa fastigheter som kan användas som akuta flyktingboenden, för motsvarande 6,6 miljoner kronor per fastighet.
– Om situationen uppstår så är det inga problem att sälja en fastighet i Kalmar om säg, 2-3 år. Det hade varit ett större problem på en plats där fastighetspriserna är fallande, säger Johan Persson (S).
Ett problem som kvarstår är det stora antalet ensamkommande barn- och ungdomar som nu kommer både till Sverige och till Kalmar. Där har kommunen ett större ansvar att erbjuda platser med viss standard, enligt lag.
Hittills i år har Kalmar kommun tagit emot 127 barn och unga, varav ett 50-tal blivit placerade i externa HVB-hem och familjehem eftersom man inte har tillräckligt många platser i kommunen. Dessa externa boendeplatser är dubbelt så dyra som kommunens egna boenden.
– Det är ansträngt just nu men vi kommer att sänka ambitionskraven när det gäller boendestandard, vi kommer exempelvis inte erbjuda egna rum längre, utan har delade rum. På så vis hoppas vi kunna förtäta de boenden vi har, säger Cecilia Frid, chef på socialförvaltningen.
Samtliga partier som finns representerade i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) står bakom den nya strategin.
Under tisdagens presskonferens tryckte flera av politikerna på att Kalmar nu också måsta tänka långsiktigt – kring integrationen av de personer som kommer bo i akutboendena.
– Vi hoppas förstås att de ska stanna kvar i Kalmar. Därför är det oerhört viktigt med integrationsarbetet direkt så vi får i gång en arbetskraftsinvandring. Vi har en åldrande befolkning i Kalmar län, säger Inger Hilmansson (FP), oppositionsråd.