Under läsåret 2015/2016 fick 7,8 procent av Sveriges cirka 313 000 gymnasieelever studiebidraget indraget på grund av skolk. Motsvarande siffra för de föregående åren var 7,1 respektive 6,6 procent.
Historiskt sett är årets nivå rekordhög.
Andelen personer med indraget studiebidrag har ökat de senaste nio läsåren. En förklaring är de skärpta riktlinjerna för skolornas rapportering som CSN införde för fyra år sedan. Utvecklingen har avtagit under ett par år men för läsåret 2015/16 har ökningen tilltagit igen.
– För det senaste läsåret ser vi att ökningen har varit särskilt stor i Skåne och Stockholm. En stor del av gymnasieeleverna finns i dessa län och när det ökar där har det en tydlig påverkan på utvecklingen för landet som helhet, säger Andreas Dahlkvist, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikkontor.
I Stockholms län fick 11,2 procent studiebidraget indraget på grund av skolk. Motsvarande andel för Skåne var 9,4 procent. Gotland är det län som hade det högsta andelen skolkare det gångna läsåret, 12,2 procent.
Gymnasieskolorna har till uppgift att rapportera in skolk vid fyra timmars upprepad frånvaro under en månads tid till CSN. Gränsen och praxis har varit i stort sett konstant sedan 2012.
Drygt hälften med indragen studiehjälp får ett återkrav. 14 procent i den gruppen hamnar hosKronofogden eftersom de inte klarar av att betala tillbaka.
Det är en lägre andel jämfört med föregående år.
– Andelen med betalningsproblem fortsätter att minska. Det är glädjande och en förklaring är att CSN jobbat aktivt med att ringa upp studerande som riskerar att få sitt återkrav överfört tillKronofogden, säger Andreas Dahlkvist.
63 procent av samtliga skolkare är pojkar, 37 procent är flickor. Fristående skolor rapporterar en högre andel skolkare än de kommunala skolorna.
Det här skriver CSN i ett pressmeddelande.