År 2006 monterades den första fartkameran i Sverige upp. Till en början fick kameran en hel del kritik för det miljardbelopp som bekostade satsningen. Pengar som enligt många kunde ha lagts på bättre väga istället. Sedan dess har det visat sig att kameran är ett effektivt sätt att sänka farten på vägarna. I år firar fartkameran tio år – ett ypperligt tillfälle att montera upp fler, menar trafikverket.
– De närmaste tre åren kommer vi att sätta upp ytterligare 700 eftersom de är så effektiva när det gäller att få ner hastigheterna och de räddar mellan 20 och 30 liv om året, säger Maria Krafft som är måldirektör på Trafikverket till SVT.
Det finns i nuläget 1 500 kameror runt om i landet. Dessa tar ungefär 260 000 bilder om året och bötesskalan är mellan 1 500 kronor till 4 000 kronor. Det är dock bara en tredjedel av alla som fotas som blir bötfällda.
Det måste gå att se att det är ägaren till bilen som sitter bakom ratten när kameran tar kort. Om fallet inte är så har ägaren ingen skyldighet att berätta vem det är som kört bilen.
– Om du frågar mig personligen så kan jag tycka att det vore en bättre idé att ha ägaransvar eftersom det då skulle bli lättare att få igenom de olika ärendena, säger Ursula Eriksson trafikstrateg på Polismyndigheten till SVT.
Dessutom är inte alla kameror på konstant. Det är polismyndigheten i Kiruna som bestämmer vilka kameror som ska var på under vilken tid på dygnet.