När Kalmarsundsparken badar i fredagssolen kan det tyckas svårt att föreställa sig ett blodigt krig utspela sig på samma plats. Men det var så verkligheten ofta såg ut mellan 1400- och 1600-talen.
Här kan det till exempel ligga spår från Kalmarkriget 1611, när danskarna intog staden. Förhoppningen är att historiska fynd kan upptäckas i nästa vecka, när arkeologer kommer genomsöka Kalmarsundsparken med metalldetektorer. Kanske kan de avslöja mer om de blodiga krigen.
– Under tiden då den danska gränsen låg här var Kalmar slott vår allra viktigaste befästning. Och danskarna ville ju ta inta den såklart. Men det sägs att själva slottet har varit så välförsvarat att ingen har lyckats, säger Mimmi Mannheimer, slottschef på Kalmar slott.
Hon är övertygad om att det var riktigt makabra scener som utspelade sig här när danskarna omringade slottet.
– De här rundtrornen är ju kanontorn, och du kunde nå 300 meter härifrån med dem. Träffades du av en kanonkula så låg du väl där med ett bortskjutet ben. Det var jätteblodigt, och det fanns inte heller något att lindra skador med, säger Mimmi Mannheimer.
En av de som kommer vara på plats under veckan och leta i området är Bo Knarrström, slagfältsarkeolog.
– Det vi hoppas hitta i första hand är projektiler. Det vill säga allt som kan tänkas ha använts för att skjuta på varandra – som pilbågar, vapen och armborst. Men även sånt som kan ha trillat av soldaters utrustning, bältspännen, knappar eller vapendetaljer som har lossnat, säger han och fortsätter:
– Det är ovanliga fynd och det är inte enkla saker att leta upp. Men har man tur kan man hitta flera såna föremål och kanske se mönster. Då kan man kanske se lite mer var det varit mer intensivt under slagen, och det vägleder oss vidare.
För just slag har det varit gott om i Kalmarsundsparken, intygar Bo Knarrström.
– Staden har drämts och skjutis sönder i omgångar. Varje generation har haft sin beskärda del av elände under den här tiden. Därför är Kalmar unikt på många sätt. Det blir stora rörelser och när man försöker fånga upp dem är det enorma ytor vi försöker leta på.
Men de allra vanligaste fynden lär inte vara historiska, menar Knarrström. Många evenemang anordnas i parken och det rör sig mycket folk i området, därför kommer arkeologerna mest stöta på vad han kallar “modernt skräp”. Som kapsyler och mynt.
– Men det jag kan utlova är att om det finns något i de översta 30 centimetrarna i marken, då kommer vi hitta det. Om det finns något kvar det vet jag inte, men vi måste försöka. Det vore nästan tjänstefel att inte att inte göra det, säger Bo Knarrström.
Under hela veckan kommer det hållas informationsträffar för allmänheten, med möjlighet att ställa frågor till arkeologerna.
– Folk i Kalmar är väldigt intresserade av historia. Man vet att både slottet och Kalmar stad har varit oerhört betydelsefulla i Sverige, och många vill veta mer, säger Mimmi Mannheimer.
Varför tror du historia är ett stort intresse hos kalmarborna?
– Inte minst för slottet, det är så påtagligt. Sen har vi en stadskärna som är oerhört väl bevarad. Du vandrar mitt i det hela tiden, och jag tror det skapar intresse, säger Mimmi Mannheimer.