Det hela ägde rum i Heliga korsets kyrka i Kalmar. Maria Kehagia är född Kalmarit med grekiska rötter och för henne var det första gången som hon firade grekisk påsk i en kyrka.
– Det fanns en stämning av högtidlighet och glad förväntan hos församlingsmedlemmarna under hela påskveckan. En känsla av tillhörighet och glädje, säger Maria.
Den ortodoxa påsken är en glädjehögtid där man fokuserar på återuppståndelsen snarare än på korsfästelsen. Högtiden är den viktigaste under det ortodoxa kyrkoåret. På grekiska heter påsken “pascha” och 40 dagar innan påsk fastar man.
Hur var stämningen i kyrkan?
– På påskaftonskvällen så var kyrkan fylld med förväntansfulla troende. Strax före tolv på natten släcktes alla ljus och för en stund stod alla troende tysta med ett vaxljus i handen, berättar Maria Kehagia.
– Efter en stund tände prästen ett ljus i mörkret som symboliserar att Jesus lever igen. Det följde ett utbrott av glädje och många pussar på varandras kinder. Påskdagen är en segerns och glädjens dag, säger hon.
Den grekiska påsken firas varje år på den första söndagen efter den första fullmånen efter den 20 mars, som är vårdagjämningen.
Den ortodoxa kyrkan beräknar påskens datum med utgångspunkt i den gamla julianska kalendern.