En minskad utsatthet för brott – men större oro för att det ska hända. Det är den tydligaste trenden i polisens stora trygghetsundersökning som presenterades på polishuset i Kalmar på fredagen.
Främst är det oron för att bli utsatt för inbrott som sticker ut i statistiken för Kalmar. Den har stigit med sju procentenheter sedan undersökningen gjordes förra gången, 2014.
– Vi kan se att små inbrott kan få stora effekter i lokalsamhället. Det sprider oro som ringar på vattnet och oron för inbrott ligger också kvar lite längre än efter grova våldsbrott. Det kan ha att göra med att ett inbrott är extremt integritetskränkande. Ett grövre brott tror man inte ska drabba en själv på samma sätt, säger Klas Eriksson, controller på Polisen i Kalmar som presenterade siffrorna.
Tittar man på vad Kalmarborna svarar när de får frågan om de blivit utsatta för brott så ser man en nedåtgående trend. Allt färre uppger att de blivit utsatta för brott – och det ser likadant ut i alla kategorier av brott: Allt från våldsbrott till stöld och skadegörelse.
Ändå går oron upp. 19,8 procent av de svarande i Kalmar uppger att de känner sig otrygga när de ute sent på kvällen. Det är en siffra som historiskt legat på en ganska jämn nivå. Ökningen sedan 2014 är på två procentenheter.
Siffrorna hade också sannolikt sett annorlunda ut om man gjort mätningen i dag. Undersökningen skickades ut under oktober och november i höstas – alltså innan händelserna på Larmtorget där ett stort antal unga tjejer ofredades på nyårsnatten.
– Jag tror det hade spelat roll. Det var en enskild isolerad händelse, som var extrem i den meningen att vi normalt har noll till två sexuella ofredanden per månad i Kalmar. Den här extrema händelsen fick stort medialt genomslag, med all rätt, säger Olof Bråve, chef för lokalpolisområdet Kalmar, Mönsterås och Öland.
Han får medhåll av Lotta Pettersson, som är nytillsatt kommunpolis i Kalmar kommun – en tjänst som kommit till i samband med den stora omorganisationen av Polisen.
– Hade undersökningen gjorts efter nyår hade det varit andra siffror, säger hon.
Är det då medierna som bidrar till att oron ökar – genom sin rapportering av brott? Det är en väl enkel förklaring på ett mer brett problem, säger Olof Bråve.
– Jag tror att vi inom Polisen också har skäl att vara självkritiska. Det är bekvämt att skylla allt på media, men vi inom polisen måste bli bättre på att berätta när ingenting händer. Polisens har ju löst sin uppgift när ingenting har hänt, när brott inte begåtts, säger han.
Den nya kommunpolisens uppgift är att ännu tätare samverka med kommunen om trygghet i lokalsamhället. Efter händelsen på nyår och vittnesmålen från många unga tjejer att de känner sig otrygga på stan kommer man dra igång ett projekt tillsammans med kommunen där polisen försöker ringa in var polisen kan bli bättre.
Arbetet ska mynna i ut i ett så kallat “medborgarlöfte” där Polisen lovar förbättringar på ett utpekat område – som sen följs upp, säger Lotta Pettersson.
– Trygghetsundersökningen är en del i detta. Sen kommer vi ha dialoger med unga i de forum där de vistas, och titta på den faktiska bilden från utredare, och poliser på fältet, säger hon.